Vår oas i Dodoma

Är trött som en gnu men ska försöka uppdatera er lite om hur helgen har varit ändå. 
 
Eftersom att vi varit svettiga från det att vi kom hit, har duschat 3-4 gånger om dagen, spenderade vi igår nästan hela dagen tillsammans med Johanna och Greta, plus deras nya lokala kompis Henry,på en strand i Dar es Salaam som heter White Sands. De fina stränderna är inte offentliga här utan varje hotell äger sin egna lilla strandremsa och som badgäst över dagen fick vi på just denna strand betala 10 000 TSH för att få bada inklusive två drickor. Det motsvarar ungefär 45 svenska kronor. Det var lågvatten i havet fram till tre på eftermiddagen så det blev ett par dopp i hotellpoolen innan vi kunde känna på havet. Det var riktigt varmt i vattnet! Nästan så man brände fötterna precis vid havsbrynet. Och självklart så lyckades vi bränna oss! Jag har för tilllfället kräftröda skinkor, fötter, axlar och ansike... Solen är riktigt stark här så det gäller att vara extra noggrann med solskyddsfaktorn framöver! 
 
Fiskare passar på att dra upp sina nät när det är lågvatten. 
 
 
 
 
 
Och med tanke på att huden fick lite mer sol än den behövde igår var det nästan skönt att vi skulle spendera 8 h på en buss upp till Dodoma idag! Själva bussresan var helt ok, bussen hade fungerande AC och eftersom att vi fick hjälp av vår kontaktperson från universitetet i Dar visste vi att det var ett seriöst företag som vi åkte med. Dock kan man helt klart konstatera att de gör saker och ting lite på sitt egna sätt här, kanske inte det mest effektiva alla gånger.. När man ska åka de här långresebussarna ska man helst köpa sin bussbiljett en eller ett par dagar innan resan för att vara säker på att få en plats på bussen. Därför blev vi igårkväll hämtade av mr Golden Masika, dean på universitetet i Dar, för att åka ner till bussterminalen och köpa biljetten. Som turist är bussterminalen i Dar rätt kaotiskt och inte helt säker så det var skönt att kunna få hjälp med detta. Dock visade det sig när vi kom dit att kontoret till just det här bussföretaget hade stängt för dagen och eftersom Golden inte ville att vi skulle åka med något annat slutade det med att vi fick släpa oss upp tidigt idag istället för att köpa biljett. Som tur var har vi lärt känna en jättetrevligt kvinna vid namn Stella som arbetar som taxichaufför, vi bokade snabbt med henne att hon skulle hämta oss på vårt hostel och hjälpa oss med att komma iväg med bussen. Stella var en klippa! Hon lotsade oss säkert runt på bussterminalen och till slut så satt vi på bussen med riktning Dodoma. 
 
Väl här blev vi hämtade vid bussen av fader Vincenco, en italiensk präst som driver barnhemmet vi hyrt in oss på. I bilen till barnhemmet berättar fader Vincenco att det uppstått ett smärre problem så han har blivit tvungen att arrangera om vårt boende. Deras köksa har nämligen nedkommit med tvillingar en månad för tidigt så de kommer inte klara av att ha några gäster för ett tag framöver. Skulle det vara ok för oss att bo på deras konferenscenter som ligger tvärsöver gatan för halva priset? Där finns pool, restaurang och rum med AC. Svaret blev ju ett självklart JAAAA!!! Vi har alltså haft sånt flyt att vi hamnat på ett riktigt fint hotell och det kostar oss inget extra! Fader Vincenco bad flera gånger om ursäkt för besväret och ville hemskt gärna att vi ska komma över och hälsa på de ändå. Oj sicket besvär det här blev för oss... dusch med varmvatten, AC så vi för första gången sen vi kom hit kan sova utan att svettas floder, pool på bakgården och dala-dalan till sjukhuset går precis utanför hotellet. Otroligt synd om oss måste jag säga... 
 
En glimt av vår palmoas här i Dodoma
 
Kvällens middag - helgrillad Kolekolefisk. Supergott! 
 
Vi har börjat lära oss lite swahili men det kan jag skriva mer om imorgon. Nu ska jag sova nå vansinnigt gött och ser fram emot att upptäcka Dodoma imorgon! 
 
Godnatt!